Anaplasma phagocytophilum är en fästingburen bakterie som kan orsaka en klinisk infektion, granulocytär anaplasmos, hos bland annat hundar. Enligt viss litteratur orsakar dock ofta bakterien endast en Subklinisk infektion hos hundar, men det är inte utrett hur stor denna andel är. Syftet med denna pilotstudie är därför att bestämma hur stor andel av hundar, som påvisats vara seropositiva avseende A. phagocytophilum, som inte utvecklar en klinisk infektion av granulocytär anaplasmos. Blodprover samlades från 100 stycken hundar som besökte Djurkliniken Norrköping - Evidensia, Sverige. Dessa undersöktes med FASTest ANAPLASMA, ett serologiskt snabbtest, för att hitta vilka hundar som var seropositiva mot A.

SAMMANFATTNINGMastit är en multifaktoriell sjukdom som orsakar stora förluster för dagens högproducerande mjölkbesättningar. Vid subkliniska mastiter sker förlusterna främst genom förlorad avkastning över tiden. I Sverige rekommenderas riktadintramammär sintidsbehandling med antibiotika vid sub-kliniska mastiter. Syftet med denna studie var att studera den bakteriologiska effekten av riktad sintidsterapi.Effekten av sintidsbehandlingar vid Jälla försöksbesättning studerades med hjälp av data från åren 1997-2008. Det studerade materialet bestod av 152 kor med sammanlagt 201 laktationer varav 58 % hos SRB och 42 % hos SLB.

This study was performed to investigate the possibility to use ultrasonography as a diagnostic tool for sub-clinical mastitis in dairy cows. Five cows with high cell counts, and four cows with low cell counts were selected as cases and controls, respectively, and their udders examined with ultrasound during a 5 week period. The image of the udders of cows with high cell counts exhibited small, hyper-echoic, rounded foci, approximately 1 cm in diameter, near the milk cisterns and the base of the teats. These changes were not found consistently in all cows with high cell count, however. Ultrasonography may be a valuable complementary tool in the diagnosis of sub-clinical mastitis in dairy cow, but more cases need to be monitored before its full value can be ascertained..

Småskalig mjölkproduktion är ett system som främjar regelbundna inkomster och spelar en viktig roll för att minska fattigdomen, ger anställningsmöjligheter och skapar välfärd samt säkrar en näringsrik livsmedelsförsörjning. Det finns cirka 2500 småskaliga mjölkbönder i Zambia men deras kunskap om bra mjölkningsrutiner och hygien är ofta dåliga. Bra skötselrutiner och mjölkningshygien är viktigt för att uppnå en god juverhälsa och mjölkproduktion, och för att inte förorena mjölken. Subklinisk mastit är en vanlig sjukdom bland mjölkkor, som medför förändrad sammansättning av mjölken och minskad mjölkproduktion vilket orsakar stora ekonomiska förluster. Syftet med denna studie var att undersöka skötselrutinerna, med fokus på mjölkningen, hos småskaliga mjölkbönder i tre olika områden i södra Zambia samt att undersöka om det fanns något samband mellan skötselfaktorerna och juverhälsan (subklinisk mastit).

Cryptosporidium parvum is a protozoan parasite causing diarrhoea in many different animal species including cattle and man. It is an important enteric pathogen in neonatal calves and it is the second most common pathogen found in diarrhoeic calves in Sweden. Subclinically infected adult cattle have, in international studies, been shown to shed a low number of oocysts in faeces and this has been recognised as a potential source of infection for new-born calves. The detection methods used for diagnostic purposes are based on microscopic investigation of faecal smears. These methods have a fairly low sensitivity and samples from subclinically infected cattle have to be concentrated before analysis.

Bakgrund: Antalet personer som lever med HIV/AIDS-infektion var 2008 1,6 miljoner i Tanzania. Personer i åldrarna 15-24 år som har tillräcklig kunskap om HIV/AIDS-infektion i Tanzania ligger på ungefär 45 % 2005 (www.globalis.se). Stor orsak till att HIV/AIDS-infektion fortfarande ökar är att kunskapen kring hur det smittar eller hur man skyddar sig inte är särskilt utbredd. HIV/AIDS-infekterade riskerar att bli stigmatiserade pga. fördomar som finns i samhället.

Bakgrund: Ungefär hälften av alla vuxna som vårdas på sjukhus erhåller en perifer venkateter (PVK) för intravenöst behandling. Det finns risk för lindriga eller allvarliga komplikationer. Den vanligaste komplikationen är tromboflebit och den allvarligast är infektion. I Sverige är det sjuksköterskan som ansvarar för insättning, skötsel, borttagande och dokumentation av PVK. Omvårdnaden vid handhavande av PVK är eftersatt och sjuksköterskan bör förvissa sig om att deras kunskaper är uppdaterad och evidensbaserad för att minska risken för komplikationer.

Canine herpesvirus-1 (CHV-1) är ett virus som finns enzootiskt i Europas hundpopulation. Vid infektion hos vuxna hundar ses generellt inga eller milda symtom och viruset ligger sedan kvar latent i kroppen. Infektion av en dräktig tik kan dock resultera i abort eller dödfödsel av fostren och infektion av valpar yngre än tre veckor leder oftast till döden. Det finns ett antal faktorer som man funnit verkar predisponerande för en infektion med CHV-1, inklusive stress, kennelstorlek, kennelhosta samt bristande hygien. Det har föreslagits att en infektion skulle kunna förhindras genom isolering av tiken eller genom att höja valparnas temperatur. Det finns dock inga vetenskapliga stöd för att dessa två tillvägagångssätt skulle vara speciellt effektiva.

Mycoplasma genitalium (M. genitalium) är en liten bakterie utan cellvägg som kan smitta sexuellt och efter en veckas inkubationstid orsaka genitala infektioner. Bakterien är svårodlad, men med PCR-teknik kan DNA-sekvens, specifik för M. genitalium, detekteras i prover från uretra/vagina. M.

Protonpumpshämmare är en grupp läkemedel som globalt sett tillhör de mest använda läkemedlen. De används vid t.ex. magsårssjukdomar och hämmar utsöndring av saltsyra i magsäcken vilket leder till att pH ökar. Clostridium difficile är en grampositiv stav- och sporbildande bakterie som vid antibiotikabehandling kan orsaka svåra diarréer. Det misstänks att protonpumpshämmare (PPI) kan orsaka överväxt av Clostridium difficile.

En infektion i bröstbenet efter hjärtkirurgi är en av de allvarligaste komplikationerna att drabbas av. Utgången kan vara dödlig men framförallt åstadkommer komplikationen ett ökat lidande för patienten. En behandlingsmetod i dag är att applicera ett tättslutande förband och aktivera ett negativt tryck för att på så vis åstadkomma ett undertryck i sårhålan. En metod som förändrat situationen för patienten. Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnadsbehovet ser ut, hur metoden negative pressure wound therapy (NPWT) påverkar omvårdnaden av patienter med infektion i bröstbenet samt att belysa patientens upplevelse av situationen.

Felint leukemivirus (FeLV) är ett gammaretrovirus som drabbar katter över hela världen. Viruset ger en kronisk infektion som kan anta fyra olika former i den infekterade katten. De fyra formerna är abortiv infektion, regressiv infektion, progressiv infektion och fokal infektion. Karakteristiskt för FeLV-infektionen är att katten oftast genomgår en lång asymtomatisk fas utan kliniska symptom. De vanligaste symptom som sedan uppkommer är anemi, kroniskt inflammatoriskt tillstånd, lymfom, leukemi samt nedsatt immunförsvar som i sin tur predisponerar för opportunistiska infektioner.

Som operationssjuksköterskor med lång erfarenhet av operationssjukvård har diskussioner kring munskyddets vara eller icke vara funnits, huruvida munskyddet verkligen skyddar patienten mot postoperativ infektion, eller varför munskydd egentligen behövs. I rollen som operationssjuksköterska ingår ett ansvar för patientens säkerhet, däribland ingår att se till att hygienrutiner följs.Om en patient får en postoperativ infektion orsakar det ett extra stort lidande för patienten, vilket även kan innebära att vårdtiden blir längre. Om operationssjuksköterskor kan undvika detta lidande för patienten genom att använda och hantera skyddsutrustningen i form av munskydd på rätt sätt uppnås ett av målen på operationssalen. Problemformuleringen är: på vilka vetenskapliga grunder rekommenderas användandet av munskydd? Syftet med studien är att beskriva på vilka grunder munskydd bör användas på operation.Metoden är litteraturstudie som är en litteraturöversikt.

Subklinisk mastit (juverinflammation utan synliga symtom) är vanligt hos flera mjölkproducerande arter inklusive får. I kött- och pälsfårbesättningar kan subklinisk mastit ge lägre slaktvikt hos lammen till följd av minskad mjölkproduktion hos tackan. Risken att lammen försöker dia en annan tacka ökar om de inte blir mätta av sin mammas mjölk. Eftersom de flesta mastiter är bakteriellt orsakade kan lammens tjuvdiande vara en potentiell smittväg för juverinfektioner. För att förhindra smittspridning behövs snabba och pålitliga fältmetoder för att detektera juverinfektion. Syftet med studien var att kartlägga förekomsten av juverinfektioner hos tackor med kliniskt friska juver i svenska kött- och pälsfårbesättningar.

Toxoplasma gondii är en encellig parasit som kan orsaka livshotande sjukdom vid infektion av immunsupprimerade personer och skada fostret vid infektion av gravida kvinnor. Parasiten infekterar även livsmedelsproducerande djur som t ex nötkreatur och kan då ge upphov till infektiösa vävnadscystor som förekommer i bl a skelettmuskulatur. Detta gör konsumtion av kött till en viktig smittkälla, men vilken roll just nötkött spelar är inte klarlagt. Med anledning av detta har jag gjort en litteraturstudie avseende förekomsten av T. gondii hos nötkreatur.